NanoVarme Sverige AB
expansionskärl dimensionering elpanna14 min läsning

Expansionskärl till elpanna: dimensionering och förtryck

Så dimensionerar du expansionskärlet till en elpanna: systemvolym, expansion, förtryck, sluttryck och placering, med två räknade exempel.

Av NanoVarme

Expansionskärl till elpanna: dimensionering och förtryck

Expansionskärl till elpanna: dimensionering och förtryck

Expansionskärl och elpanna i ett svenskt teknikrum

För att dimensionera expansionskärlet till en elpanna behöver du fem uppgifter: systemets vattenvolym, högsta framledningstemperatur, statisk höjd, säkerhetsventilens öppningstryck och kärlets förtryck. Expansionsvolymen räknas fram ur vattenvolym och temperatur. Sedan läggs ett vattenförlag till, och summan räknas om till kärlvolym med hjälp av tryckförhållandet mellan förtryck och sluttryck. För en normal villa med radiatorer och en elpanna på 6–12 kW hamnar resultatet oftast mellan 12 och 35 liter. Det exakta värdet beror främst på förtrycket och på hur mycket vatten som finns i rör och radiatorer. Pannans storlek har mindre betydelse.

Nanovarme
Planera en genomtänkt värmelösning
Nanovarmes kompakta AT-Modul använder tunnfilmsteknik och kan styra golvvärme och tappvatten med två temperaturkretsar.
Läs om Nanovarmes värmelösning

Kort sagt

  • Kärlstorleken styrs av systemets vattenvolym och högsta temperatur. Pannans effekt används bara för att uppskatta vattenvolymen när den inte är känd.
  • Vid 55 °C utvidgas vattnet med cirka 1,43 % och vid 80 °C med cirka 2,87 %, räknat från 10 °C. Till det kommer ett vattenförlag på 0,5 % av systemvolymen, minst 3 liter.
  • Förtrycket ställs in på gassidan medan kärlet är tomt, innan systemet fylls. Det anpassas efter den statiska höjden, cirka 0,1 bar per meter vattenpelare.
  • Sätt fyllnadstrycket något över förtrycket. Om de är lika stora riskerar kärlet att stå tomt på vatten vid kall drift.
  • Anslut kärlet på cirkulationspumpens sugsida, normalt på returledningen, utan trycksänkande komponenter emellan.

Innehållsförteckning

Vad expansionskärlet gör i ett system med elpanna

Ett slutet vattenburet värmesystem innehåller en fast mängd vatten. När elpannan värmer vattnet ökar volymen, och när systemet svalnar minskar den igen. Expansionskärlet tar upp skillnaden, så att trycket inte stiger till säkerhetsventilens öppningstryck vid full värme. Det ska också hålla ett tillräckligt övertryck i hela systemet när vattnet är kallt.

Per Ingelsten, som intervjuats av Energi & Miljö, beskriver de två uppgifterna: att ta hand om temperaturberoende volymändringar och att hålla det statiska trycket på rätt nivå. Båda måste fungera samtidigt. Ett kärl som är tillräckligt stort men har fel förtryck klarar expansionen men inte tryckhållningen, och tvärtom.

I ett modernt membrankärl skiljer ett gummimembran vattensidan från gassidan, som är fylld med kväve eller luft. Gasen komprimeras när vatten pressas in i kärlet, och kärlets användbara volym bestäms därför av hur mycket gasen får tryckas ihop mellan förtryck och sluttryck. Därför ger samma kärl olika kapacitet i ett enplanshus och i ett trevåningshus.

Uppgifterna du behöver före beräkningen

Beräkningen bygger på fem värden. Om något av dem uppskattas för grovt blir resultatet fel, oftast med ett för litet kärl som följd.

Parameter Vad den betyder Var värdet hämtas
Systemvolym (V) Totalt vatten i panna, rör, radiatorer, golvslingor och eventuell ackumulatortank Tillverkarnas volymuppgifter, eller en uppskattning per kW
Högsta framledningstemperatur Den högsta temperatur systemet kan nå Pannans inställning eller överhettningsskyddets gräns
Statisk höjd (H) Höjden från kärlets anslutning till systemets högsta punkt Mäts på plats, i meter
Säkerhetsventilens öppningstryck Trycket då ventilen släpper ut vatten Märkt på ventilen, i bar
Förtryck (p0) Gastrycket i kärlet när det är tomt på vatten Ställs in med manometer på gasventilen

När systemvolymen inte är känd kan den uppskattas utifrån effekten. Riktvärdena hos Tarulo är cirka 6–8 liter per kW för panelradiatorer, 10–14 liter per kW för ett vanligt hus med rörsystem och 15–20 liter per kW för gjutjärnsradiatorer eller golvvärme. Om effekten själv är osäker, gör först en effektberäkning för huset. Guiden om att dimensionera elpanna steg för steg visar hur kW-behovet tas fram.

Så räknar du fram kärlvolymen

Metoden nedan följer det membrankärlsförfarande enligt EN 12828 som Tarulo redovisar. Den används i fyra steg.

  1. Expansionsvolym (Ve). Multiplicera systemvolymen med vattnets volymökning mellan 10 °C och högsta framledningstemperatur: 1,43 % vid 55 °C och 2,87 % vid 80 °C. Ve = V × e.
  2. Vattenförlag (Vv). Lägg till 0,5 % av systemvolymen, dock minst 3 liter. CIBSE Journal förklarar att reserven finns för att kärlet alltid ska innehålla vatten och för att förhindra att luft sugs in när systemet svalnar.
  3. Tryckgränser. Förtrycket p0 sätts efter den statiska höjden, cirka 0,1 bar per meter, plus den marginal som tillverkarens anvisning anger. Sluttrycket pe sätts 0,5 bar under säkerhetsventilens öppningstryck. Den regeln gäller för ventiler upp till 5 bar.
  4. Nominell kärlvolym (Vn). Vn = (Ve + Vv) × (pe + 1) ÷ (pe − p0). Siffran 1 omvandlar övertryck till absolut tryck. Välj närmaste standardstorlek uppåt.

I formeln syns varför förtrycket påverkar så mycket. Ju närmare förtrycket ligger sluttrycket, desto mindre del av kärlet kan användas, och desto större kärl krävs.

Exempel 1: villa med radiatorer och 8 kW elpanna

Antaganden: rörsystem med radiatorer i ett vanligt hus, 12 liter per kW, högsta framledning 55 °C, statisk höjd 6 meter och säkerhetsventil på 2,5 bar.

  • Systemvolym: 8 kW × 12 l/kW = 96 liter, avrundat till 100 liter
  • Expansionsvolym: 100 × 1,43 % = 1,43 liter
  • Vattenförlag: 0,5 % av 100 liter är 0,5 liter, vilket understiger minimivärdet. Därför räknas 3 liter.
  • Förtryck: 0,6 bar statiskt + 0,3 bar marginal = 0,9 bar
  • Sluttryck: 2,5 − 0,5 = 2,0 bar
  • Kärlvolym: (1,43 + 3) × 3,0 ÷ 1,1 = 12,1 liter

Resultatet ligger strax över 12 liter, så nästa standardstorlek gäller: 18 liter. I små system är det alltså minimiförlaget på 3 liter, inte själva expansionen, som avgör största delen av kärlvolymen.

Exempel 2: 12 kW, golvvärme och högre temperatur

Antaganden: golvvärme kombinerad med äldre gjutjärnsradiatorer, 18 liter per kW, högsta framledning 80 °C, statisk höjd 9 meter och säkerhetsventil på 3 bar.

  • Systemvolym: 12 kW × 18 l/kW = 216 liter
  • Expansionsvolym: 216 × 2,87 % = 6,2 liter
  • Vattenförlag: 0,5 % av 216 liter är 1,1 liter, vilket understiger minimivärdet. Därför räknas 3 liter.
  • Förtryck: 0,9 + 0,3 = 1,2 bar
  • Sluttryck: 3,0 − 0,5 = 2,5 bar
  • Kärlvolym: (6,2 + 3) × 3,5 ÷ 1,3 = 24,8 liter

Ett kärl på 25 liter räcker precis på papperet. Med så liten marginal väljer de flesta installatörer nästa storlek, 35 liter. Den ofta citerade tumregeln om 10 % av systemvolymen hade gett 21,6 liter, vilket är för litet i det här fallet.

Snabbtabell för vanliga villasystem

Tabellen bygger på samma formel med statisk höjd 6 meter, förtryck 0,9 bar och säkerhetsventil 2,5 bar. Den är en utgångspunkt och ersätter inte en beräkning för det aktuella huset.

Systemvolym Beräknad volym vid 55 °C Beräknad volym vid 80 °C Rimlig standardstorlek
60 liter 10,5 liter 12,9 liter 12–18 liter
100 liter 12,1 liter 16,0 liter 18 liter
150 liter 14,0 liter 19,9 liter 18–25 liter
250 liter 17,9 liter 27,8 liter 25–35 liter

När vattnet innehåller glykol

System som frostskyddas med glykol, till exempel i ett fritidshus som står ouppvärmt eller en slinga i ett kallt utrymme, behöver ett större kärl. Tarulo påpekar att EN 12828-metoden bara gäller rent vatten och att expansionstalet för en glykolblandning ska hämtas från glykolleverantören. Byt ut e i steg 1 mot leverantörens värde och räkna i övrigt på samma sätt.

Förtryck och fyllnadstryck: så ställer du in kärlet

Förtrycket är det värde som oftast blir fel vid installation och byte. Kärlen levereras med ett fabriksinställt förtryck, ofta lägre eller högre än vad det aktuella huset kräver. Gör inställningen i den här ordningen:

  1. Mät den statiska höjden från kärlets anslutning till den högsta radiatorn eller luftningspunkten. Varje meter motsvarar cirka 0,1 bar.
  2. Ställ in förtrycket på det tomma kärlet. Enligt Tarulos genomgång görs det på gassidans ventil innan systemet fylls. Om kärlet sitter monterat ska vattensidan stängas av och tömmas, annars visar manometern systemtrycket och inte gastrycket.
  3. Fyll systemet till ett tryck något över förtrycket när vattnet är kallt. Då pressas en del vatten in i kärlet och bildar det vattenförlag som beräkningen förutsätter.
  4. Kontrollera trycket vid full temperatur. Det ska ligga tydligt under säkerhetsventilens öppningstryck.

Steg 3 är viktigt. CIBSE Journal visar att den vanliga metoden att sätta fyllnadstrycket lika med gassidans tryck ofta ger tomma kärl vid start. Följderna blir tryckvariationer, luft som sugs in och, i större anläggningar, pumpar som startar och stoppar i snabb takt.

Som jämförelse kan värdena i ett forumexempel användas: manometern visade 0,6 bar vid 65 °C och 0,9 bar vid 85 °C. Ett tryck som ändras lite mellan kall och varm drift tyder på att kärlet tar upp expansionen. Ett tryck som stiger nästan till säkerhetsventilens värde tyder på att kärlet är för litet eller har tappat förtrycket.

Placering och anslutning i det slutna systemet

I normalfallet ska kärlet anslutas på cirkulationspumpens sugsida. Per Ingelsten motiverar det med att kärlet då säkerställer tillräckligt övertryck i alla delar av systemet i alla driftfall. En svensk rapport om husinterna värmesystem lägger till att det inte ska finnas trycksänkande komponenter mellan kärlet och pumpen. Rapporten pekar också på att en cirkulationspump i returledningen, i kombination med kärl på sugsidan, minskar risken för kavitation.

I praktiken innebär det följande:

  • Returledningen är den vanliga anslutningspunkten, före cirkulationspumpen räknat i flödesriktningen.
  • Monteringsanvisningen gäller först. Enligt VVS-Forum anger den oftast returledning och sugsida, och de viktigaste parametrarna är statisk höjd och pumpens NPSH.
  • Åtkomlighet: kärlet ska kunna stängas av, tömmas på vattensidan och tryckkontrolleras, eftersom förtrycket behöver kontrolleras regelbundet.
  • Säkerhetsventilen ska sitta så att den inte kan stängas av från pannan.

I hus med egen brunn finns ofta ytterligare ett membrankärl på kallvattensidan, i hydroforen. Det har en annan uppgift men ställs in efter samma princip, med förtryck i förhållande till pumpens starttryck. Det kärlet ska inte förväxlas med värmesystemets. Den som planerar vattenbehandling i samma utrymme har nytta av en genomgång av vattenfilter i system med hydrofor.

Tecken på fel storlek eller fel förtryck

Flera symtom i ett värmesystem med elpanna går att spåra till expansionskärlet. Kontrollera kärlet innan pannan, pumpen eller radiatorerna felsöks:

  • Säkerhetsventilen droppar vid uppvärmning och slutar när systemet svalnar. Kärlet är för litet, har för högt förtryck eller har tappat sin gasfyllning.
  • Trycket faller nära noll när systemet är kallt. Vattenförlaget saknas, och luft kan sugas in vid högt belägna radiatorer och luftningsnipplar.
  • Radiatorerna behöver luftas ofta. Undertryck i systemets högsta punkter drar in luft.
  • Manometern pendlar kraftigt mellan kall och varm drift. CIBSE Journal beskriver tryckvariationer och luftinläckning som typiska följder av ett kärl som stått tomt.
  • Vatten kommer ut ur gasventilen när stiftet trycks in. Membranet har gått sönder, och kärlet ska bytas.

Om förtrycket har sjunkit utan att membranet är skadat räcker det ofta att fylla på gas till rätt värde. Kärlet ska först tömmas på vatten. Om kärlet byts ska den nya volymen räknas fram på nytt, i synnerhet om radiatorer, golvvärme eller en ackumulatortank har tillkommit sedan det förra installerades.

Särskilda fall: golvvärme, två temperaturkretsar och tappvarmvatten

Golvvärme innehåller mer vatten per kW än panelradiatorer. Systemvolymen blir därför större även om framledningstemperaturen är låg. Räkna med verklig slinglängd och rördimension i stället för ett schablonvärde per kW. Guiden elpanna för golvvärme beskriver hur sådana system brukar byggas upp.

Om samma värmekälla försörjer två kretsar med olika temperatur, till exempel golvvärme och radiatorer, ska kärlet dimensioneras för den gemensamma vattenvolymen och den högsta temperatur någon del av systemet kan nå. Tappvarmvatten är en egen tryckkrets med egen säkerhetsutrustning och projekteras separat av installatören. Den som räknar på drift och lönsamhet för varmvattendelen hittar underlag i genomgången av tappvarmvatten med elpanna. Inställning av framledningstemperatur mot radiatorer, som påverkar expansionstalet i steg 1, beskrivs i artikeln om elpanna och radiatorer.

Särskilda fall: golvvärme, två temperaturkretsar och tappvarmvatten

Expansionskärl räknas som tryckbärande anordningar. Vid installation eller byte ska du välja ett CE-märkt kärl med ett tillåtet maxtryck som minst motsvarar säkerhetsventilens öppningstryck. Låt en behörig installatör bedöma vilka kontroller som gäller för just din anläggning.

Vårt perspektiv

När vi dimensionerar en installation tillsammans med en fastighetsägare eller installatör börjar vi i systemet och inte i pannan. Rätt kärlvolym, förtryck och placering påverkar hur tyst, stabilt och underhållsfritt ett vattenburet system går under många år.

Våra NanoHeat-moduler är kompakta elektriska värmemoduler med tunnfilmsteknik, från 4 till 12 kW, utan rörliga delar och utan krav på skorsten eller tillstånd. Eftersom modulen tar så liten plats finns det ofta utrymme att placera expansionskärl, säkerhetsventil och avstängningar så att de är lätta att komma åt för kontroll, vilket är svårare i ett trångt pannrum.

Modulens två separata temperaturkretsar gör att golvvärme och tappvarmvatten kan styras var för sig. För tryckhållningen innebär det att varje krets projekteras med sin högsta verkliga temperatur, och den informationen använder vi när vi dimensionerar tillsammans med kunden. Med en förväntad livslängd på 25 år och upp till 20 års bytesgaranti på modulen anser vi att resten av systemet, och expansionskärlet i synnerhet, bör dimensioneras med samma långsiktighet.

Tihamer

NanoHeat för ditt vattenburna system

NanoVarme säljer inte via webbutik. Varje offert föregås av rådgivning och dimensionering, där systemvolym, temperaturkretsar och effektbehov gås igenom. Modulerna finns i effektstegen NanoHeat NV-4, NV-6, NV-8 och NV-12. De kan användas för vattenburen värme, golvvärme, tappvarmvatten och processapplikationer, och de är kompatibla med solpaneler och har mobilstyrning.

Nanovarme

Installatörer kan gå med i vårt partnerprogram med certifiering, fabrikspriser och leads. Fastighetsägare, villaägare och byggföretag kan begära rådgivning och offert på NanoHeat, så ser vi tillsammans över hur modulen och systemets tryckhållning ska dimensioneras.

Vanliga frågor

Hur stort expansionskärl behövs till en elpanna på 6 kW?

Med radiatorer och cirka 12 liter vatten per kW blir systemvolymen omkring 72 liter. Vid 55 °C, 6 meters statisk höjd och säkerhetsventil på 2,5 bar ger formeln drygt 11 liter, vilket motsvarar ett kärl på 12 liter. Vid 80 °C eller med golvvärme ökar behovet, och då blir 18 liter rimligt.

Vilket förtryck ska expansionskärlet ha i en villa?

Utgå från den statiska höjden: cirka 0,1 bar per meter mellan kärlet och systemets högsta punkt, plus den marginal som tillverkaren anger. I en villa i två plan blir värdet ofta under 1 bar. Ställ in förtrycket på det tomma kärlet och fyll sedan systemet till ett tryck något över förtrycket.

Hur kontrollerar man om expansionskärlet fungerar?

Jämför manometerns värde vid kall och varm drift. Om trycket stiger nästan till säkerhetsventilens öppningstryck, eller om ventilen droppar, har kärlet för liten kapacitet eller har tappat förtrycket. Kommer det vatten ur gasventilen är membranet trasigt.

Var ska expansionskärlet sitta?

I normalfallet på cirkulationspumpens sugsida, vanligen på returledningen, utan trycksänkande komponenter mellan kärl och pump. Kärlet ska gå att stänga av och tömma, så att förtrycket kan kontrolleras. Monteringsanvisningen från kärlets tillverkare har företräde.

Kan man använda ett större kärl än beräkningen visar?

Ja, ett något större kärl ger extra marginal och påverkar normalt inte driften negativt, så länge förtrycket är rätt inställt. Ett för litet kärl får däremot säkerhetsventilen att öppna vid varje uppvärmning. Välj därför alltid närmaste standardstorlek uppåt.

Källor

Rekommendationer

Vill du ha en dimensionering för din fastighet?

Berätta om ditt hem och nuvarande uppvärmning. Vi rekommenderar rätt modul och skickar en kostnadsfri offert inom 24 timmar.

Begär offert
Tillbaka till bloggen