Uppvärmning av sporthall: system, kostnader och planering
Så värms en sporthall: takvärme, golvvärme och varmvatten jämförda, med svenska energisiffror, temperaturkrav, regler och steg för planeringen.
Av NanoVarme

Uppvärmning av sporthall: system, kostnader och planering

Uppvärmningen av en sporthall är tre separata uppgifter med olika temperaturkrav: själva hallen ska hålla omkring 18 °C, omklädnings- och duschrummen 22–26 °C, och tappvarmvattnet till duscharna måste hålla minst 60 °C i beredaren. I svenska studier är det ofta varmvattnet, inte hallytan, som står för den största delen av den köpta värmen. Därför bör kalkylen börja med två frågor: hur zonerna fördelas och hur varmvattnet produceras, inte med vilket enskilt system som ska värma hela byggnaden. En kompakt elektrisk modul med två separata temperaturkretsar, en för golvvärme och en för tappvarmvatten, är därför en logisk lösning för de delar av anläggningen som drar mest energi.
Kort sagt
- Stockholms stads tekniska anvisning för idrottshallar anger 18 °C vintertid i sporthallen och 22–26 °C i omklädnings- och duschrum, med takvärme i hallen och golvvärme i våtutrymmena.
- I ett svenskt referensobjekt gick 60 procent av den köpta värmeenergin till tappvarmvatten, huvudsakligen duschar.
- Människor och belysning dominerar hallens värmebalans. Vid hög beläggning kan hallen behöva kylas snarare än värmas.
- Energimyndigheten bedömde att sporthallarnas el för fläktar och belysning kan minska med 35 respektive 45 procent genom anpassade drifttider.
- Börja med en energikartläggning, dela upp anläggningen i zoner och dimensionera värme och varmvatten var för sig. Först därefter bör systemet väljas.
Innehållsförteckning
- Vad en sporthall behöver värme till
- Värmesystem som används i sporthallar
- Varmvattnet avgör ofta kalkylen
- Värmebalansen: människor och belysning
- Så sänks energikostnaden i en befintlig hall
- Planering steg för steg
- Regler vid installation och ändring
- Vår syn på uppvärmning av sporthallar
- NanoHeat för omklädning, dusch och varmvatten
- Vanliga frågor
- Källor
Vad en sporthall behöver värme till
En sporthall är ingen homogen byggnad. Den består av en stor, hög hallvolym med måttligt temperaturkrav och kortvarigt mycket hög personbelastning, samt en servicedel med omklädningsrum, duschar, toaletter, förråd och ibland kansli eller cafeteria. Zonerna har helt olika behov, och de flesta felinvesteringar uppstår när hela anläggningen dimensioneras som om den hade ett enda värmebehov.
Stockholms stads tekniska anvisning för VVS i idrottshallar från december 2024 ger en tydlig utgångspunkt för svenska förhållanden:
| Zon | Temperatur vintertid | Värmesätt enligt anvisningen |
|---|---|---|
| Sporthall | 18 °C | Främst takvärme, i andra hand via luftbehandlingen |
| Omklädnings- och duschrum | 22–26 °C | Golvvärme |
| Tappvarmvatten | Minst 60 °C i beredaren | Separat krets med högre temperatur |
Anvisningen kräver också att temperatur och koldioxidhalt följs med minst två givare och att systemet dimensioneras för låga returtemperaturer när byggnaden är ansluten till fjärrvärme. Det sistnämnda gynnar lågtempererade distributionssystem som golvvärme.
Kravet på varmvattnet styrs av legionellarisken. Boverket anger att tappvarmvattnet i varmvattenberedare och ackumulatorer, där vattnet står stilla, inte bör understiga 60 °C. Legionella sprids bland annat via vattendimma vid duschning, vilket gör en sporthall med många duschar och ojämn användning till en anläggning där temperaturkravet måste uppfyllas med marginal. Det gäller särskilt efter helger och lov, när vattnet har stått stilla.
Värmesystem som används i sporthallar
Sportscotlands designguide för sporthallar beskriver fem huvudalternativ för själva hallen: elektriska infravärmare, gaseldade strålningsrör, vattenburna strålningspaneler, varmluft och golvvärme. Valet påverkas enligt guiden av energikälla, beläggningsmönster och byggnadstyp.
| System | Princip | Passar bäst |
|---|---|---|
| Vattenburen takvärme (strålningspaneler) | Värmer personer och ytor snarare än hela luftvolymen | Höga hallar, svensk standardlösning enligt Stockholms anvisning |
| Elektriska infravärmare | Direkt strålning från taket | Hallar med korta, oregelbundna driftperioder |
| Varmluft via luftbehandlingen | Uppvärmd tilluft | Lägre hallar och hallar med varierad användning |
| Vattenburen golvvärme | Lågtempererad strålning från golvet | Omklädning, dusch och hallar där luftrörelser stör spelet |
| Gaseldade strålningsrör | Förbränning i strålningsrör | Förekommer internationellt, kräver bränslehantering |
En branschgenomgång av värmesystem för sporthallar konstaterar att strålningsvärme är effektiv i höga hallar eftersom den värmer personerna och inte hela luftvolymen. Kanaliserad varmluft kan däremot passa hallar under 5 meter i takhöjd och hallar som även används till annat, till exempel skrivningar.
Golvvärmen har ett särskilt värde i idrottsmiljöer. Sportscotland beskriver den som jämn och dragfri, med mindre luftomrörning och skiktning än varmluft, vilket gör den lämplig där luftrörelser påverkar spelet, till exempel i badminton. Vattenburen golvvärme arbetar enligt samma guide normalt med högst 50 °C framledning, ofta 40–50 °C. Hur temperaturen ska väljas i förhållande till golvmaterial och ytskikt beskriver vi i genomgången om max temperatur för golvvärme.
Golvvärmen är alltså en lågtemperaturkrets på 40–50 °C och varmvattnet en högtemperaturkrets på minst 60 °C. Den skillnaden är skälet till att två separat styrda temperaturkretsar är ett tekniskt krav i servicedelen och inte en extrafunktion.
Varmvattnet avgör ofta kalkylen
Ett examensarbete vid Chalmers om idrottshallars energibalans studerade idrottshallar i Göteborg. I referensobjektet behövdes 60 procent av den köpta värmeenergin för tappvarmvatten, huvudsakligen till duschar, medan 50–60 procent av den köpta elen gick till belysning.
För fastighetsägaren innebär det att den största enskilda besparingspotentialen på värmesidan ofta ligger i servicedelen, inte i hallens takvärme. Ett räkneexempel visar storleksordningen:
- Energimyndighetens studie Energi i idrottsanläggningar anger att svenska sporthallar i genomsnitt använder 151 kWh/m² och år, varav 57 kWh/m² och år är el exklusive uppvärmning.
- Återstoden, 94 kWh/m² och år, avser värme inklusive varmvatten.
- För en sporthall på 1 200 m² blir det cirka 112 800 kWh värme per år.
- Om fördelningen liknar Chalmers referensobjekt går omkring 67 700 kWh av detta till tappvarmvatten.
Exemplet bygger på genomsnitt och ersätter inte en mätning av den egna anläggningen. Det visar ändå varför val av varmvattenproduktion, styrning av beredartemperatur och anpassning efter bokningsschemat påverkar driftkostnaden mer än de flesta åtgärder i själva hallen.
Värmebalansen: människor och belysning
Chalmersstudien visade också att värmelasterna från människor och belysning dominerar sporthallens värmebalans och att kylning kan behövas för att hålla önskat inneklimat vid hög belastning. Vid en innebandymatch med publik avger varje person värme, och belysningen i en tävlingshall tillför ytterligare effekt.
Det får två konsekvenser för dimensioneringen:
- Hallens värmesystem ska klara de kalla, tomma timmarna, till exempel tidig morgon en januaridag före första passet, snarare än en fullsatt tävling.
- Överdimensionering kostar dubbelt: först i investeringen, sedan i effektavgifter och sämre reglering när systemet arbetar långt under sin kapacitet.
En dimensionering enbart efter dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) riskerar därför att missa den verkliga driften. Hur effektbehovet räknas fram, med transmission, ventilation och interna laster, går vi igenom i artikeln om att dimensionera elvärme rätt. När elvärme, solceller och eventuell laddinfrastruktur läggs till i samma byggnad behöver även elanslutningen kontrolleras. En genomgång av hur man dimensionerar husanslutningen för värme och solceller visar vilka laster som ska summeras och hur samtidighet påverkar säkringsstorleken.
Så sänks energikostnaden i en befintlig hall
Energimyndighetens studie anger tydliga sparpotentialer: 35 procent för sporthallarnas ventilationsfläktar och 45 procent för belysningen, främst genom att drifttiderna anpassas till verklig användning. Nationellt bedömdes elanvändningen i idrottsanläggningar kunna minska med 15 procent och energikostnaderna med drygt 100 miljoner kronor per år.
RF-SISU:s guide Energiledelse i idrottsanläggningar skiljer mellan två typer av åtgärder som ofta blandas ihop:
- Energieffektivisering: samma funktion med mindre energi, till exempel behovsstyrd ventilation, närvarostyrd belysning och sänkt temperatur nattetid i hallen.
- Energikonvertering: byte av energikälla, till exempel från olja eller gas till förnybar energi.
I praktiken ger kombinationen störst effekt. Bokningsstyrd drift sänker energibehovet, och en värmekälla som kan zonstyras och kombineras med egenproducerad solel sänker kostnaden för den energi som ändå behövs. Ett system utan rörliga delar minskar dessutom de serviceposter som annars belastar driftbudgeten. Hur livslängd och underhåll påverkar totalkostnaden över tid jämför vi i tabellen över värmesystemens livslängd och kostnader.
Planering steg för steg
Stockholms anvisning och RF-SISU:s guide pekar på samma arbetsordning. Så här ser den ut för en fastighetsägare som ska bygga nytt eller byta värmesystem.
- Kartlägg energianvändningen. RF-SISU rekommenderar att först kartlägga tidigare energianvändning, installationer, energikällor, energianvändare och effekttoppar samt variationer över dygn, helg och säsong. Utan mätdata blir varje dimensionering en gissning, och det vanligaste felet är att varmvattnets andel underskattas.
- Dela upp anläggningen i zoner. Hall, omklädning och dusch samt tappvarmvatten hanteras var för sig, med de temperaturer som anges ovan.
- Dimensionera varje zon för sin verkliga drift. Ta hänsyn till interna laster i hallen och till samtidighet i duschanvändningen. Här gör vi dimensioneringen innan offert: vår försäljning sker efter rådgivning och dimensionering, så att effekt och kretsar matchar anläggningen.
- Välj system per zon. Takvärme eller strålningsvärme i hallen, golvvärme i våtutrymmena och en högtemperaturkrets för varmvattnet. Med två separata temperaturkretsar kan golvvärme och tappvarmvatten styras var för sig från samma modul.
- Räkna livscykelkostnad. RF-SISU rekommenderar att åtgärder prioriteras med återbetalningstid och livscykelkostnadsanalys, och att handlingsplanen anger kostnad, tidsram, förväntad besparing och ansvarig.
- Planera installation och driftsättning. Lägg installationen utanför säsongens tyngsta bokningsperioder. Vad som påverkar tidsåtgången beskriver vi i artikeln om installationstid för värmesystem.
- Följ upp. Mät temperatur och koldioxidhalt med minst två givare, enligt Stockholms anvisning, och jämför energianvändningen med kartläggningen.
Regler vid installation och ändring
För en fastighetsägare är det två regelområden som brukar bli aktuella när uppvärmningen i en sporthall byts eller byggs om.
Anmälan. Boverket anger anmälningsplikt för installation eller väsentlig ändring av ventilation samt för ändringar som väsentligt påverkar bärande delar eller brandskydd. Sådana åtgärder får inte påbörjas förrän anmälan gjorts och startbesked lämnats. Om en uppvärmningsåtgärd i hallen ska ske via luftbehandlingen omfattas den alltså av anmälningsplikten, och detsamma gäller om nya genomföringar påverkar brandcellsgränser. Kontakta byggnadsnämnden i kommunen tidigt.
Bygglov för fasadändring. Boverkets vägledning anger att installation av en värmepump i vissa fall kan kräva bygglov som fasadändring, bland annat vid utökad lovplikt, skydd för totalförsvaret eller i särskilt värdefulla byggnader och områden. För sådana ärenden gäller enligt Boverkets regler om tidsfrister en handläggningstid som inte får förlängas.

En kompakt värmemodul placerad inomhus utan skorsten och utan utomhusdel påverkar inte fasaden. Våra NanoHeat-moduler kräver inga tillstånd och ingen skorsten, vilket förenklar projekteringen i befintliga hallar och skolbyggnader. Anmälningsplikten för ventilation, bärande delar och brandskydd gäller dock alltid oberoende av värmekälla.
Vår syn på uppvärmning av sporthallar
Vi ser sporthallen som ett tydligt exempel på varför värmesystem bör dimensioneras per funktion och inte per byggnad. Hallen har höga interna laster under bokade timmar och lågt behov resten av dygnet, medan servicedelen har ett stort och återkommande behov av både golvvärme och varmvatten med höga temperaturkrav.
Våra NanoHeat-moduler är byggda för just den uppdelningen. De har två separata temperaturkretsar, så att golvvärmen i omklädningsrummen och tappvarmvattnet kan styras var för sig med precision. Tunnfilmstekniken saknar rörliga delar, modulerna är kompakta och tysta, och de kräver ingen skorsten och inga tillstånd. Det gör dem enkla att placera i ett befintligt teknikutrymme utan att byggnadens fasad eller planlösning behöver ändras.
För anläggningar med solceller på taket har modulerna ytterligare en fördel: de är kompatibla med direkt likström från solpaneler, vilket gör att egenproducerad el kan gå direkt till varmvatten och golvvärme. Med mobilstyrning kan driften dessutom anpassas efter bokningsschemat.
För en kommunal eller föreningsägd anläggning med lång förvaltningshorisont är livslängden lika viktig som verkningsgraden. Vi lämnar upp till 20 års bytesgaranti och räknar med en förväntad livslängd på 25 år, utan löpande underhåll. Det ger en kalkyl som håller över flera budgetperioder.
Tihamer
NanoHeat för omklädning, dusch och varmvatten
NanoHeat är NanoVarmes serie kompakta elektriska värmemoduler på 4–12 kW för vattenburen värme, golvvärme och tappvarmvatten. Varje modul har två separata temperaturkretsar, mobilstyrning och kompatibilitet med solpaneler, och den installeras utan skorsten och utan tillstånd. För sporthallens servicedel innebär det en lösning för golvvärme och varmvatten i samma kompakta enhet, utan rörliga delar som behöver service. Modulerna omfattas av upp till 20 års bytesgaranti.

För större effektbehov finns NanoHeat NV-12 Smart med pekskärm och Wi-Fi. Vår lösning för storskaligt varmvatten i liknande anläggningar beskrivs under varmvattenlösningar för hälsocenter. Kontakta oss för rådgivning och dimensionering av er anläggning så tar vi fram en offert. Installatörer kan även ansluta sig till vårt partnerprogram med certifiering, fabrikspriser och leads.
Vanliga frågor
Vilken temperatur ska en sporthall ha?
Stockholms stads tekniska anvisning för idrottshallar anger 18 °C i sporthallen vintertid och 22–26 °C i omklädnings- och duschrum. Hallens temperatur kan hållas lägre eftersom aktiviteten är hög och människor tillför mycket värme. Våtutrymmena behöver högre temperatur för komforten och för att ytorna ska torka.
Varför är golvvärme vanlig i omklädningsrum?
Golvvärme ger en jämn, dragfri värme och torkar golven i våtutrymmen. Den arbetar med låg framledningstemperatur, ofta 40–50 °C, vilket passar både lågtempererade värmekällor och krav på låga returtemperaturer. Stockholms anvisning anger golvvärme för omklädnings- och duschrum.
Hur stor del av energin går till varmvatten i en sporthall?
I ett svenskt referensobjekt som studerades vid Chalmers gick 60 procent av den köpta värmeenergin till tappvarmvatten, främst duschar. Andelen varierar med beläggning och antal duschtillfällen, därför bör den egna anläggningen mätas innan systemet dimensioneras.
Krävs bygglov eller anmälan för ett nytt värmesystem i en sporthall?
Installation eller väsentlig ändring av ventilation, liksom åtgärder som väsentligt påverkar bärande delar eller brandskydd, är anmälningspliktiga och kräver startbesked. Värmepumpar kan i vissa fall kräva bygglov som fasadändring. Våra NanoHeat-moduler kräver inga tillstånd och ingen skorsten, men stäm alltid av med byggnadsnämnden om projektet även omfattar ventilation eller brandskydd.
Kan solceller på sporthallens tak användas till uppvärmningen?
Ja, NanoHeat-modulerna är kompatibla med direkt likström från solpaneler och kan använda egenproducerad el till golvvärme och tappvarmvatten. Eftersom varmvattnet står för en stor del av en sporthalls värmebehov året runt finns det ett jämnt behov att använda solelen till.
Källor
Stockholms stad: Teknisk anvisning VVS och kylsystem, idrottshallar (2024)
Sportscotland: A designer’s guide to underfloor heating in sports halls
Building: An analysis of heating systems for sports halls
Chalmers: Idrottshallars energibalans, en parameterstudie
Energimyndigheten: Energi i idrottsanläggningar
RF-SISU: Energiledelse i idrettsanlegg
Boverket: Anmälan, PBL kunskapsbanken
Boverket: Tidsfrister för handläggning, PBL kunskapsbanken
Rekommendationer
Vill du ha en dimensionering för din fastighet?
Berätta om ditt hem och nuvarande uppvärmning. Vi rekommenderar rätt modul och skickar en kostnadsfri offert inom 24 timmar.
Begär offertMer från bloggen
Lågtemperaturradiatorer: effekt, dimensionering och värmekälla
Så fungerar lågtemperaturradiatorer: effekt vid 55, 45 och 35 °C, dimensionering rum för rum, injustering och rätt värmekälla för radiatorer och varmvatten.
Uppvärmning av radhus: så väljer du system efter hus och behov
Uppvärmning av radhus: hur värmebehov, värmedistribution, utrymme och grannar avgör systemvalet, med räkneexempel, bidragsregler från 2026 och steg för steg.
Värmestyrning efter elpris: så flyttar du värmen till billiga timmar
Så fungerar värmestyrning efter elpris: avtal, effektavgift, besparing, steg för steg-inställning och varför värmekällan avgör resultatet.
Vattenburen värme i växthus: system, golvvärme och värmekälla
Så fungerar vattenburen uppvärmning i växthus: temperaturkrav, golvvärme i rotzonen, effektberäkning steg för steg och val av värmekälla utan skorsten.

